Kärvande kommunikation tar mycket energi och ger lätt en känsla av att vara trängd. De vägar man ser framför sig är i första hand de som instinkten förespråkar: fly, fäkta eller frysa. Men det går att skapa överblick och utrymme!
Letar du efter en patentlösning för att möta dilemman? Hör av dig när du hittat en! Så länge kommer här en film på det temat, baserad på samtal med de grupper och individer som Bygga samarbete möter i handledning och utbildning.
Höstens tema för Bygga samarbete är Nytt syre i ditt arbetsliv. Vad skulle det kunna betyda för dig, i ditt sammanhang? För inspiration – följ filmserien som publiceras under september-oktober. Del 1: Erfarenheterna och vinbären.
Är du i uppstartstagen för något forum där du har ett finger med i spelet för utformning och innehåll, för att hjälpa deltagarna komma till sin rätt? Idag bjuder jag på en modell som jag brukar ha nytta av i sådana situationer.
Här ser du en man som hade vanan att ivrigt rekommendera det han gillade till alla omkring sig. Jag följer i hans fotspår och bjuder dessutom på en sommarpresent till den som vill rusta sig själv och andra för rollen som anhörig.
Efter att nyss ha spelat in ett poddavsnitt om planering i vardagen sitter jag nu här och kvällsjobbar, vilket egentligen är mot mina principer. Men hur många jobbkvällar hade det blivit om jag inte haft ett fungerande sätt att planera?
På bilden ser du rektor Lena Colliander Nelson och förstelärare Caroline Olsson från Norrgårdsskolan i Vetlanda. Vi har just har avslutat en utbildning i kommunikation på jobbet där hela lärarkollegiet deltog.
Kanske är jag inte ensam om det automatiska antagandet att allt händer när vi är i rörelse och ingenting när vi stannar upp? Där hamnar jag ofta när det går lite väl fort i mitt liv. Och jag undrar om det inte är precis tvärtom.
I mitt förra blogginlägg var frågan: Vad håller du på med egentligen? Den frågan får jag förstås själv ibland, fast ofta lite dold mellan raderna. Och nämner jag handledning bland det jag håller på med så kommer det ofta följdfrågor.
Vad håller du egentligen på med? Det var incheckningsfrågan som jag skickade runt i en handledningsgrupp med chefer i slutet av hösten. Vad skulle du ha svarat?
Häromdagen cyklade jag in till kontoret. Inget märkvärdigt med det, bortsett från väglaget som bestod av en snötäckt, hård och spårig vägbana. Inte ens med dubbdäck både fram och bak var det en särskilt behaglig eller säker resa.
Vad är att ta ansvar egentligen? Hur mycket är lagom, och vem avgör det? Om det händer att du och andra omkring dig funderar i de banorna kanske du vill följa med i fem minuters tankar om ansvar i det här inlägget? Välkommen i så fall!