För varje grupp jag handleder har jag en egen anteckningsbok, gärna återanvänd eftersom jag gillar att hushålla med både små och stora resurser, fysiska och immateriella.

Hur ofta skriver vi slut på sidor i våra anteckningsböcker, liksom?

(Apropå grupper: Är du nyfiken på möjligheter att utvecklas inom kommunikation och samarbete tillsammans med andra? Missa i så fall inte tipsen längst ner i inlägget!)

Hur som helst, häromdagen skulle jag starta en ny grupp och letade därför fram ännu en nygammal bok. Längst bak i den hittade jag en vers som jag skrivit, med några rader vardera till mina 15 kursare på ett ledarskapsprogram som jag gick för ungefär 13 år sedan, då jag jobbade som chef vid Polisen.

Versraderna om våra kursledare fick mig att le lite extra – de gjorde ju då ungefär det jag själv håller på med numera. Jag anar en mild kritik från mig av deras grad av struktur. Skulle jag vara mer (eller mindre) förlåtande nu när jag har egen erfarenhet?

Men den där versen gjorde något annat också: den hjälpte mig att få syn på en sida av mig som jag inte riktigt sett på ett tag – min kreativitet. Till det bidrog nog också att jag några dagar tidigare fått höra att ordet ”kreativ” skulle kunna platsa som ett av tre nyckelord för att beskriva hur jag gör det jag gör i mitt jobb.

Min reaktion? ”Oj, det var ett tag sedan jag tänkte på mig själv som kreativ. Fast när jag tänker efter så…”

Har du hört dig själv tänka något liknande? Kanske med något helt annat än kreativitet i fokus?

Det där, vad vi vid olika tillfällen ser och ”vet” om oss själva, kan ha stor betydelse för hur vi känner, tänker och agerar. När vi sedan blandar in vad andra ”vet” och inte vet om oss, då börjar det bli riktigt intressant, och ofta lite komplicerat. Tur då att det finns en modell som ger lite tankehjälp – för mig och kanske för dig.

Johari fönster delar upp allt det som utgör en individ i fyra delar utifrån hur känt det är av personen själv och av omgivningen:

I det öppna fältet finns de sidor av oss som vi själva är medvetna om och som omgivningen också ser.

Det blinda fältet innehåller det som andra ser hos oss men som vi själva inte är medvetna om.

Motsatsen, de sidor hos oss som vi själva känner till men som omgivningen inte ser, de finns bakom fasaden.

Och slutligen har vi de delar av oss som varken vi själva eller omgivningen vet något om, de som finns i det okända fältet.

Så vad kan vi ha den här tankefiguren till? Jag får erkänna att jag inte har läst något av upphovspersonerna (JOseph Luft och HARrington Ingham) i original (apropå koll på modeller i versen ovan), men det finns reflektioner att hämta på många håll. På nätet förstås, och själv har jag hämtat en del i boken Professionell feedback av Stefan Gunnarsson.

Argumentationen när Johari fönster kommer upp är ofta att vi kan ha glädje av att utvidga den del av fönstret som kallas för det öppna fältet – alltså det som är känt både av oss själva och omgivningen – på bekostnad av de övriga tre.

Det blir helt enkelt lättare att samarbeta med andra när både jag själv och de omkring mig har ganska god koll på vem jag är och hur jag fungerar. Inte bara det, ofta blir det också tryggare (något som var huvudämnet för senaste inlägget) och inte minst mer kul och meningsfullt att samverka med människor som vi förstår oss på och som verkar förstå sig på oss.

Vad kan då hjälpa oss att vidga vårt öppna fält på ett tryggt sätt? Tydlighet för att minska fasaden och lyhördhet för att minska det blinda fältet – de båda faktorerna finns med i ursprungsmodellen. Stefan Gunnarsson talar om mod och förmåga att ge och ta feedback. Vilka andra faktorer kan spela in, som du ser det?

Hos mig återkommer tankarna på psykologisk trygghet: den är inte bara ett möjligt resultat av större öppenhet utan också en förutsättning för samma öppenhet, pilen går liksom i båda riktningarna där.

Och så tänker jag på tid och reflektion. Det blir inte många fönsterspröjsar flyttade utan dem, tänker jag. Eller jo: åt fel håll. I stressiga lägen är vi sämre på att förstå vad som pågår i oss och att förmedla det – det öppna fältet kan krympa en hel del på ett ögonblick.

Det känns viktigt för mig att komma ihåg det: att våra fönster och fält inte är statiska utan förändras från ögonblick till ögonblick, utifrån vilken omgivning vi är i, vår egen situation och sinnesstämning.

Och en annan viktig aspekt, som har väckt viss skepsis mot Johari-modellen: att den tycks ha kombinerats med tanken (från upphovspersonerna själva eller utifrån kan jag inte säga) att ju större öppet fält, desto bättre – alltid.

För min del känns det självklart att vi alla behöver ett eget lite krypin där bakom fasaden där vi får ha våra hemligheter i fred. Och hur trist skulle det inte vara om vi visste allt om oss själva och varann? Hur nu det ens skulle vara möjligt eftersom vi hela tiden förändras…

Nåja, kanske dags att stänga gardinen om Johari fönster där, innan jag drar in oss i alldeles för metafysiska tankegångar.


Om du vill ta dig en funderare i samband med den här modellen har jag några frågor att bjuda på:

  • Utifrån något sammanhang i ditt liv som känns viktigt: Hur ser fälten i ditt Johari fönster ut där?
  • Hur inverkar du respektive din omgivning på att det ser ut som det gör?
  • Finns det något i fältens storlek som du skulle vilja såg annorlunda ut?
  • Vad skulle du i så fall kunna göra som ett första litet – eller stort – steg?

Och skulle du vilja resonera vidare om det här med andra: läs vidare, för där finns den möjligheten!


Om grupper

I början av det här inlägget utlovade jag tips om olika tillfällen att dyka ner i områdena samarbete och kommunikation tillsammans med andra. Här kommer några sådana:

  • Utbildningen Kommunicera på jobbet 2.0 består av tre förmiddagar online. Inspiration och kunskap om feedback, utmanande samtal, coachande förhållningssätt med mera.
  • Möjligheten att hålla sig uppdaterat om Bygga samarbetes branschblandade handledningsgrupper som börjar vädra morgonluft igen efter pandemin.
  • Kanske är det dags att ta några kliv kommunikation och samarbete på din arbetsplats? En handledningsgrupp, utbildning eller workshop? Eller vill du bara bolla tankar ett varv?

Mejla till sara@byggasamarbete.se om du vill veta mer så hör jag av mig!

Det var allt från mig för idag. Önskar dig en fin vecka!

Sara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.