Januari 2021: en om- och nystartmånad med viss uppförsbacke. Vi människor och våra försök att styra våra liv ter sig lite extra valhänta efter 2020. Allt som vi trodde var bestämt som sedan blev inställt, omställt, uppskjutet eller i värsta fall helt rycktes bort från oss …
Men å andra sidan, hur skulle det bli om vi inte fortsatte försöka styra den där skutan vi kallar livet?
I början av min företagarbana utbildade jag mig till gruppledare inom ACT (Acceptance and Commitment Training, också känd som KBT 3.0). Där fick jag bland mycket annat en uppsättning tankeverktyg på området styra-planera-sträva.
Ett av verktygen är att göra skillnad på mål och riktning. Det är en dimension som har varit hjälpsam för mig och användbar för många som jag har mött i mina uppdrag, både på personlig och organisatorisk nivå.
Mål har vi nog alla koll på. Det är kanske ordet de flesta plockar fram som svar på frågan hur vi kommer vidare. Mål är ofta konkreta, mätbara, möjliga att bocka av och därmed släppa taget om, kanske efter att ha firats på ett eller annat sätt.
Det här med riktning är ju egentligen inga konstigheter det heller. Ledstjärnor, värden, livsriktningar är andra ord på samma tema.
Just nu, när jag skriver det här, ser jag en skillnad mellan å ena sidan värden/värdegrund, å andra sidan ledstjärna/riktning: de sistnämnda har en inbyggd dynamik, precis som mål, medan värden och värdegrund kan uppfattas som statiska:
”Nu fastställer vi vår värdegrund (och sen har vi den i alla våra dagar)”. Kanske är det en anledning till att värdegrunder lätt kan tappa i relevans? De är något man ”har” medan riktningar är något man rör sig i?
Riktningar har förstås också sina sidor. Jämfört med mål kan de vara mindre tydliga och därmed svårare att följa upp – när är vi framme liksom? Å andra sidan: de håller för större förändringar i omvärlden, vilket känns som en högaktuell tillgång just nu.
Ett enkelt exempel: För en skidåkare kan målet vara Vasaloppet medan riktningen (förutom framåt) kan vara att fira och främja hälsan. Om Vasaloppet inte blir av är det förstås tråkigt, men det är inte enda sättet att röra sig i önskad riktning.
Riktningar går att tillämpa så gott som hela tiden. Kanske är de skidspåren som vi sedan piffar upp med mål och spurtpriser längs vägen? Egentligen är det förstås mer komplicerat än så, ofta drar riktningarna åt olika håll. Den som vill både vara en engagerad partner och ge sig själv generöst med egentid vet förmodligen vad jag menar.
Men hur använda den här duon – mål och riktning – i livet och arbetslivet?
Det avgör förstås du om du ser några områden att tillämpa tankarna på.
En tanke jag har är att låta de här båda ingångarna närma sig varandra. Att i sin organisation eller grupp tydliggöra riktning och värden – åt vilket håll vill vi utvecklas och vilken kraft vill vi vara i världen? Och sedan relatera målen till det. Om riktningen är tydlig blir det lättare att backa hem dit när målen plötsligt blir irrelevanta, något som många av oss har upplevt det gångna året. Och om det finns ett samtal om hur våra mål stärker vår riktning kan det i sin tur stärka motivation, innovation och känsla av sammanhang.
Så, gärna koppla ihop mål och riktningar, men samtidigt vara vaksam på att inte förväxla dem med varandra. Min upplevelse är att grupper och individer ibland låter sig stressas av mål som egentligen är riktningar.
Om målen inte är rimliga att checka av ska de kanske formuleras och följas upp på ett annat sätt, så att vi inte ständigt känner oss misslyckade eller efter. Det vore ju synd att av ren frustration kasta ut en klok strävan för att vi inte kan bocka av den, istället för att se och glädjas åt att vi rör oss i små steg åt rätt håll.
Slutligen en liten varningstext som gäller både mål och riktningar:
Det är förvånansvärt svårt att hålla i minnet vem som regerar över vad egentligen, att mål och riktningar är våra verktyg istället för tvärtom. Så lätt att känna sig fången av mål som vi själva satt upp istället för att tillämpa den ädla konsten att ombestämma sig.
Är det någon mer än jag som hamnat där någon gång?
Sara
PS: Till och med jag inser att det förekommer väldigt mycket skid- och vinterbilder i mina inlägg, och det lär inte ha undgått dig som har följt mig ett tag. Jag hoppas att även du som är vinterskeptiker kan finna dig till rätta här ändå. I bästa fall får jag tillfälle att tillgodose min skidabstinens inom kort. Vad det i så fall innebär för framtida bildurval vågar jag dock inte sia om. DS